Släkten är värst!
Nu har min så kallade mor tagit priset, hon är fantastisk, man borde forska på henne. Jag menar det är helt jävla tomt. Huvudet på henne kommer förmodligen snart att implodera, hon har pundat och missbrukat i 25 år men sedan ca 10 år tillbaka bara druckit lite öl och vin. Öl och vin för henne är mer än godkänt. Hon har aldrig erkänt sina brister, aldrig ens försökt be om ursäkt. Hon ljuger så hon tror sig själv, förnekelsen är total. Pga det så förstår hon inte varför jag inte vill veta av henne, vi har ju haft det så bra! 3 fosterhem och 3 barnhem sedan 6 års ålder är tydligen helt ok. Nu ska hon gifta sig igen och förstår fortfarande inte varför hennes son inte pratar med henne! Dessutom så har hon fått kol pga att hon rökt 1 pkt röda Prince i 40 år. Sluta rök då, idiot! När min Mormor gick bort 1989 så förlorade jag min riktiga mor, min biologiska ”mor” är bara ett irritationsmoment. Fick frågan om jag mår dåligt av våran relation men kan bara svara att det var skönt när hon bodde i Spanien. Vill inte veta av henne och vill inte ”springa” in i henne. Ska bli skönt att få släppa ut boken i vår så folk fattar hur jävla rutten uppväxt jag haft. Att få börja om, boken är både ett avslut och en början. Uppväxten har satt djupa sår och ärr i min själ. Det märks nog inte men jag är jävligt bitter på alla i min omgivning under min uppväxt. Sociala var patetiska och satte aldrig hårt mot hårt på min mor. Skolan var värdelös och dom olika hemmen var anpassade för barn med problem, mitt problem var min mor. Farsan fick inte ens en chans då systemet på den tiden tilldömde modern vårdnad i 100 % av fallen. Jag fick ju bo hemma tills jag var 6 år, hos min mormor skall tilläggas! Boken kommer att påvisa stora brister i Sveriges så kallade välfärd på 70-talet. Tyvärr så har nog inte mycket blivit bättre sedan dess. I nuläget så är livet riktigt gott men det händer att skiten bubblar upp och då blir det mörkt och tungt igen, som en regnig dag i december/januari.Vänner väljer du, släktingar får du dras med oavsett du vill eller ej!I vår så kommer min bok ut, tänk om den kan öppna nya dörrar.
januari 20th, 2009 at 1:49 e m
De e så tragiskt allt som du upplevt och behövt uppleva som barn, finns massa saker som man inte ska behöva lära sig eller uppleva i den åldern
Tror absolut att nya dörrar kommer att öppnas för dig! Ja hoppas du vet att ja finns hos dig och ställer mer än gärna upp för dig!
Puss å Kram Camilla!
januari 20th, 2009 at 3:09 e m
Det vet jag, tack hjärtat!
januari 20th, 2009 at 8:09 e m
Tänk att jag har fått en sån otroligt fantastisk bror trots allt skit! Älskar dig massor! Kramis!